Dröm, pöbel, jäv, pirat.

"Jag drömde om ett samhälle där alla, " sa jag, "även pöbeln, kunde säga vad de ville, utan risk för förföljelse eller reprisalier. Det var ett fritt samhälle, på gott och ont. Men sedan fick vi poliser där."

"För att folk hotade varandra?"

"Nej, för att övervakning är en lukrativ verksamhet."

"Vilka var pöbeln?"

"Pöbeln var vanliga, andra klassens medborgare i Rom, varken slavar eller patricier. De fick inte kännedom om lagarna, men om de bröt mot dem, så skulle de ändå straffas. Oavsett om domarna var jäviga eller ej."

"Vad är jäv?"

"En person är jävig om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet."

"Hur kommer du att rösta i EU-valet?"

Han frågade hur jag skulle rösta, och trots att mamma håller rösthemligheten för helig, svarade jag, "Pirat, såklart."